Då var det dags att göra ett nytt försök att komma iväg på utflykten "Natur och kultur".

I onsdags så missade ju vi bussen då vi väntade vi fel reception.

Vi blev inbokade på nytt datum denna gång måndag 14/1, dvs idag.

Tittade man på denna utflykt på TUI's hemsida så gick utflykten bara på onsdagar så var var ju lite skeptisk.

Speciellt när det var en TUI-kille på Mallorca som bokade om oss.

Denna gång gick vi till den reception som de påstod att de väntat vid förra gången trots att det även denna gång stod en annan reception på bokningsbekräftelsen.

8:25 skulle vi bli upphämtade och vi var där i god tid.

Då hotellområdet är stort och många researrangörer bokar in sina gäster här så är det många utflykter varje dag.

Så när vi står och väntar där kommer flera olika bussar som arrangerar utflykter.

Vi går så klart fram till de som kommer och frågar om det är dem vi ska åka med.

De kliar sig i huvudet en stund, läser sina papper och nä ni ska nog åka med "xxxxx" istället.

Detta upprepas några gånger.

När klockan är 8:40 så står vi ensamma i receptionen och alla bussar har åkt iväg.

Suck....blev det fel igen??

Vi sätter Stefan på att ringa killen på Mallorca och även de lokala TUI-tjejerna.

Som vanligt så är det svåra att få tag på.

Men 8:50 så ser vi i fjärran en till buss och denna ser ut som den på bilden i TUI'n utflyktsprogram.

Hoppet tänds om att nu kan det bli av ändå.

En kille och en tjej hoppar ur bussen och jag stegar bestämt bort mot dem.

Efter min vanliga fråga så kliar killen sig i huvudet, läser sina papper och frågar om vi har en biljett.

Men kom igen nu tänker jag för mig själv. Låt detta lösa sig nu!

Killen kollar min biljett frågar efter våra rumsnummer och skriver ner det han ser.

Så nu finns vi på listan och han ber oss kliva på.

Vi kliver in och sätter oss och bussen åker iväg.

Camilla frågar då om det blivit rätt nu. Är detta rätt utflykt?

Så klart svarar jag men strax därpå så inser jag att det kanske inte alls är rätt.

Killen/guiden som verkar kunna hur många språk som helst (i alla fall engelska, spanska, franska, tyska, portugisiska och lite ryska) börjar berätta om utflykten och nu vet vi att vi är på rätt buss.

Vi frågar under utflykten om han kunde någon svenska. Efter några sekunders fundering så skinner han upp och säger ABBA!

   

Vår buss som väckte uppståndelse när tog oss fram

 

Detta är en heldagsutflykt och guiden varnar redan från början att vi kommer få se det riktiga DR. En del av det vi kommer se är "nice" men även sånt som inte år så "nice".

Första stoppet blir hos en dam som kan heala med kraft från de döda.

Hon har ett rosa plåtskjul som vi går in i.

Skjulet är fullt med religösa bilder och man får en salva att stryka på sina armar nerifrån och upp mot axeln sen får man en välsignelse av henne. Man får absolut inte stryka på salvan uppifrån och ner.

Många i gruppen tvekar att gå in men till slut så tror jag alla gjorde det.

När Stefan står och väntar på sin tur så står han med armarna i kors över bröstet. Det var inte populärt. Damen slår rätt hårt med sitt ris på honom och säger åt honom att aldrig mer göra så. Antar att det utstrålar negativ energi eller liknande. 

 

Den healande damen

 

I väntan på att bli välsignad

Vi åkte sedan vidare till en cigarrfabrik. Den var betydligt mindre än jag tänkte mig men intressant att se hur det gick till. Vi blev erbjudna varsin cigarr men det var bara jag som tackade ja.

       

Nästa stopp blev i en kyrka i "staden" Higuey. Arkitekter var två fransmän och kyrkan byggdes mellan 1954-1972. 

Kyrkan är byggd i betong och tanken var att den skulle kläs vackert i någon form av stenar(minns inte exakt) men att det blev för dyrt och nu så är man stolt med hur den faktiskt ser ut.

   

 

En minnesplats som Camilla och jag stannade till vid för pappa Hasse och TW.

Nu skulle vi åka till marknaden och guiden tipsade oss om att stryka på lite parfym på överläppen då det skulle lukta illa. Det var enkla skjul/stånd och trångt överallt. Massor med frukt, kött, ris, kläder fanns att hitta. Hanteringen av köttet kändes tveksamt och guiden bekräftade att det inte gjordes på rätt sätt men alla gjorde så och man verkade inte bli bötfälld för det. Visst hände det att det luktade lite illa ibland men inte så att jag led av det.

Guiden berättade om en del frukter och grönsaker men de flesta har vi hemma så det var inga överraskningar.

     

Färden fortsatte upp i bergen och vi hamnade på ett ställe där guiden berättade om kaffebönan, kakakofrukten, papayan, bananen med mera och om napalm. Napalm användes flitigt av USA i Vietnamkriget och är ett hemskt "vapen". Vi fick även smaka på varm choklad och Mama Juana och möjlighet att köpa olika produkter.

Mama Juana är en blandning av rom, honung och rött vin som läggs i en flaska med bark. När man sedan dricker denna så blir man "happy" i 4 timmar. De flesta familjer har många barn och Mama Juana ska vara orsaken till det sägs det.

 

Kakaofrukten och vår suveräna guide.

Nu åkte vi vidare till en skola.

Skolan bestod av två klassrum med ca 15 elerver i varje. Ena rummet lågstadie och den andra mellanstadie.

Eleverna tyckte det var riktigt kul att få besök av oss och vi fick höra när de sjöng en sång för oss.

Stefan och Susie tog verligen för sig och pratade med eleverna. Tog kort med sina telefoner på eleverna som de sedan visade. Stefan tog många av dem i hand och tittade i deras skolböcker vad de höll på med.

Även Camilla intresserade sig för deras skolarbete medans jag höll mig lite mer på avstånd.

Susie frågade sen om det fanns en karta så kunde hon visa var vi kom i från. Det fanns en ihoprullad karta i ett hörn men sen hittade Susie en jordglob som hon istället använde för att visa eleverna var Sverige låg.

Guiden sken upp och sa Pippi Longstocking och ABBA till eleverna för att hjälpa dem på tråden lite. 

Guiden var tydlig med att vi inte fick ge eleverna något. De förösker uppfostra barnen att det är utbildning och hårt arbete som ger framgång, inte tiggeri som går över i kriminalitet. Pennor var annars något man hade kunnat ta med sig men lite sent att få veta det då. Många skolor har murar och taggtråd runt skolgården. Jag kunde inte riktigt förstå varför.

           

Sista stoppet blev på en restaurang lång bort från stora vägen.

Vägen dit var ojämn och lerig.

Här skulle vi äta lunch och få tillfälle att rida, åka båt på floden och bada i poolen.

Väl framme så möttes vi av en sagolik utsikt.

Maten var god och vi åt oss alla mätta.

Sen fick vi välja på att rida eller åka båt.

Vi hade fått för oss att vi läst om hästar som reds på strandkanten så där vackert och romantiskt men här uppe i bergen fanns inte mycket till strandkant.

Vi valde hästarna och det var en härlig grupp hästar.

De ville alla ligga först så hamnade de sist så travade de upp i takt och la sig bakom ledarhästen om det gick.

Så på så vis så blev det lite fart på hästarna emellanåt vilkat jag uppskattade i alla fall.

Hästarna var annars snälla och lätta att "styra" även om Stefans häst fick för sig att ta en egen väg i början.

Men med lite instruktion hur han skulle hantera tömmarna så fick han ordning på styrningen.

Hästturen var uppskattad.

Efter hästturen så kunde vi bada i poolen men när vi fick se den så valde vi att njuta av omgivningen istället.

                   

Om man ska sammanfatta utflykten så var det mycket trevlig.

Man fick se mycket av det riktiga DR och se hur man faktiskt har det.

De flesta tjänar rätt dåligt och allt kostar mycket så det är ett tufft liv för dem och det märks på de spartanska husen och vägarna.

Efter att ha stött på några andra svenskar här på hotellet så fick vi veta att greenfee'n efter kl 14 är betydligt lägre. 

T ex 109$ istf för 159$ på Iberostar Golf Club som är betydligt finare än Punta Blanca som vi spelade tidigare i veckan.

Det var bara att maila dem sa de.

Sagt och gjort. Ett vänligt email med förfrågan om lediga golftider efter kl 14 skickades iväg.

När jag inte fått något svar på 2 timmar så skickade jag ytterligare ett email.

När jag inte fått svar på det heller så gick vi till receptionen och bad dem ringa golfklubben och föröhöra sig om lediga tider. Tyvärr var kl ockan då 15 så ingen svarade. Vi fick tipset om att återkomma klockan 08:00.

Kl 08:30 så var jag tillbaka i receptionen som ringde åt oss igen och nu fick vi svar att det fanns en ledig tid kl 14:00 samma dag. Perfekt då det skulle bli lite molningt idag.

Jag frågade med tydlighet vilken reception vi skulle bli upphämtade på då vi av erfarenhet vet att det brukar strula.

Han pekade ner mot skrivbordet och sa att det är denna reception som gäller.

Jag var inte övertygad att detta stämde så jag gick till den första mindre receptionen som också tillhör vårt hotell medans Stefan stod kvar vid den som som killen hävdat att vi skulle bli upphämtade vid.

Efter 1 minut får jag ett meddelande från Stefan att han är på väg. Tolkar det som att han är på väg med golfkillen till mig. Nu var det inte riktigt så. Men han kom med en hotellbil som vi åker på området med. Killen från golfklubben var redan vid min reception och måste anlänt tidigare och frågat efter oss som han inte såg. Då hade min reception ringt Stefans reception som hittat Stefan med våra golfbagar och kört upp honom. Lite struligt som vanligt men nu var vi på väg de 1,8 km som det var till Iberostar Golf Club.

Det stämde att denna klubb var betydligt finare men inte 159$-fin enligt oss.

Vi fick starta på hål 10 och därmed så var vi rätt ensamma vilket var riktigt skönt.

Banan var trevlig och lagom svår.

Denna gång valde vi en kortare tee som borde motsvara gul hemma(5.6km)

Vi spelade bra båda två så vi var extra nöjda med rundan.

Jag fick 34p och Stefan 42p.

 

Klubbhuset

 

Starten och alla golfbilar

 

Stefan adresserar på Hål 18

   

Stefan in action på vackra hål 11

 

Golfbil måste man ha när det är så här varmt.

 

Flaggan tillbaka efter ännu en birdie

 

18'de tee.